En seriesstrip från en skolgård.

Den här flickan blev orolig och hade ingen trygghet, på grund av den andra tjej som säger att ofta att hennes hudfärd ser ut som bajs. Lärare fick veta om det men eftersom själva barnet visade inte att hon var ledsen direkt så struntade lärare i den. Men nu fick föräldrar veta om det genom den andra kompis som blev förbannad.  Så här låter det.  Hur skulle ni hantera det?

Klassrummet utomhus

I Läroplanen för grundskolan betonas det att lärarna genom sin undervisning ska utveckla elevernas kunskaper, förståelse, omsorg och respekt gällande naturen och utemiljön. Eftersom läroplanen är tolkningsbar finns det stora möjligheter för lärare att använda olika undervisningsformer för utomhusaktivitet i naturen.

Många friskolor väljer att inrikta sig på utomhuspedagogik och en del av syftet är att eleven får möjligheten att lära sig på olika sätt – hela kroppen är involverad med alla sinnen – och eleverna får verkligheten kopplat till fakta. Det bidrar till en helhetsbild för eleven vilket kan kopplas till Antonovskys ”KASAM”.  Antonovsky menar genom att uppleva förståelse, känna meningsfullhet och begriplighet skapas KASAM, känslan av sammanhang.

Utomhuspedagogiken kan exempelvis kopplas till sociokulturellt perspektiv eftersom det är omgivningen, kommunikationen och sammanhanget som är utgångspunkt för ett lärande. I detta fall konkretiseras omgivningen och blir tydligare för att få mer erfarenhet och kunskaper.

• Hur kan man koppla andra perspektiv till utomhuspedagogik?
• Tror du att naturen är en pedagogisk miljö som främjar fler kunskapsformer och kanske än mer lärande hos elever än i en ”traditionell” kommunal skola – begränsar klassrummet till interaktion?
  
  

Referenser

Brynolf, M., Carlström, I., Svensson, K.-E., & Wersäll, B.-L. (2012). Läraryrkets många ansikten. Stockholm: Liber.

Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.

Ystads Kommun - Vad är utomhuspedagogik? (u.å.). Hämtad 22 december 2016, från http://www.ystad.se/skola/kultur-och-natur/marietorp/vad-ar-utomhuspedagogik/

Kartor underlättar lärande

När jag läste om kognitiva strukturer i Perspektiv på lärande (Philipp & Soltis, 2014, s.105-107) och vikten av kopplingar och sammanhang att hänga upp ny information på, gick många tankar tillbaka till min egen skoltid där bristen på det var stor.

För att friska upp ert minne vad gäller en beskrivning  i Perspektiv på lärande (Philipp & Soltis, 2014, s.106) var en av författarna i Canberra i sin ungdom under en längre period. Han undrade varför han alltid kom tillbaka till samma ställe efter en lång tids körande med bil. Han visste inte att huvudgatorna i den staden löper i stora cirklar... Hade han tittat på en karta innan körningen, hade förutsättningarna varit helt annorlunda. Exemplet visar att den som har en ungefärlig uppfattning om hur kartan ser ut har lättare att förstå och lära sig detaljerna. Det är en mycket viktig poäng! För att applicera detta på skolan är det betydelsefullt att ha ett antal grundläggande idéer om ämnet innan det går att tillföra nya kunskaper. Ett meningsfullt sammanhang som det går att relatera det nya till underlättar lärandet. Det är mycket enklare att ta till sig ny information när det finns något att knyta den till! Alltså är det viktigt att som lärare ge eleverna kopplingar och visa på samband till olika saker för att de lättare ska komma ihåg och kunna sortera in sin nya kunskap. 

Min egen erfarenhet från grundskolan är att det har varit väldigt skralt med den typen av kopplingar, samband och meningsfull kontext. Läraren kom oftast in och sa att idag ska vi gå igenom…. och så fanns ingen koppling till annat eller på något sätt en anknytning till ett meningsfullt sammanhang.

Vilka är era upplevelser, har lärarna varit bra på att presentera ämnet och ge kopplingar och sammanhang? Hur ser det ut idag, har det förändrats?

Vad tror ni om betydelsen av detta och vad blir konsekvenserna när man inte kopplar ny information till tidigare kunskaper eller ett för eleverna meningsfullt sammanhang?

Referens:

Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.

Första mattelektionen i sjuan

Minne från min första mattelektion i sjuan. Vi hade rektorn på skolan i matte och han fick oss att se på ämnet på ett nytt sätt genom att utmana oss. Efter att ha läst litteraturen i den här kursen förstår jag att han jobbade med att skapa kognitiva konflikter för att bredda vårt sätt att se på saker och öka möjligheterna till lärande.

Har ni varit med om några kognitiva konflikter ni minns som gjort stort intryck på er?

Vad tror ni att utmanande undervisning kan göra för elevernas motivation och lärande?

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning,

utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur. 

Seriestripp - Ensam är inte alltid stark

Dubbelklicka på bilden för att se den större innan du börjar läsa :-)

Seriestrippen har delvis bakgrund från flera situationer från min skoltid men också från observation på skolgården.

Vilka tankar får ni av serien ?
Om en lärare ser och hör detta - hur borde en lärare agera?



Referenser

Hedlin, M. (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber.

Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.

Luciafirande

Något som är väldigt aktuellt i dessa juletider är luciafirandet i skolorna. Lucia har funnits så länge jag kan minnas men på senare tid har saker och ting uppmärksammats runt luciafirandet.

Diskussionerna som uppstått med mycket publicitet i media är saker som pepparkaksgubbarna och nu ändringar i de traditionella luciasångerna. I detta fall hade skolan ändrat på vissa verser där en koppling till gud var väldigt tydlig och gjort om dessa texter till något mindre antydande till gud. Det blev ramaskri när detta togs upp i diverse media och det mesta var väldigt negativt. Frågorna som blossade upp var framförallt hur detta kunde hända och varför. Detta var något som folk inte kunde förstå men de är också ovetande om vad som står i skollagen och att luciafirandet skedde på skoltid och därmed var en skolaktivitet. Här visar jag 2 paragrafer ur skollagen som kommer förtydliga om just varför denna ändring kan ha gjorts.

6 § Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell (Skollagen, 2010, 1 kap, 6§)

7§ Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke- konfessionell (Skollagen, 2010, 1 kap, 7§). Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt.

Dessa två paragrafer tolkas enligt mig att ingen religion får förespråkas när det kommer till kommunala skolor men för fristående skolor får allt utanför undervisning ha religiösa inslag men det ska vara frivilligt. I och med att dessa paragrafer har funnits ett tag och luciafirandet har varit en del av julen i skolan ganska länge så undrar man varför detta fortfarande firas då barnen samlas i en kyrka och sjunger sånger som innehåller kristen tro. Frågan är då om det luciafirandet fortfarande ses på som en kristen tradition eller om det har blivit mer som en folktradition med kristet inslag. Enligt skollagen ska inte religiösa inslag finnas i kommunala skolor på skoltid så är luciafirandet något som inte borde firas i dagens skola.

Vad tänker ni kring ändrandet av text som skolan gjort rätt eller fel? samt vad anser ni om luciafirandet rent allmänt i skolorna?

Referenser:

Skollagen. (2010). Skollag 2010:800. Hämtad 2016-12-19, från: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag- 2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K6

Bild

https://pixabay.com/sv/lucia-luciakrona-luciah%C3%B6gtid-1502589/

Temadag Mjölkgården åk 5

''Denna temadag kommer handla om mjölken som vi får från kor. Ni kommer få gå runt på 3 stationer i olika grupper. Detta kommer avslutas med att ni får presentera vad ni lärt er för våra kompisar i Kongo och publicera ett blogginlägg.''

Det vi vill uppnå med denna temadag är att belysa om hur kor mjölkas och hur det sedan kan användas. Ämnen som kommer beröras är:

• Historia
• Biologi
• Hemkunskap
• Svenska
• Matematik
• Engelska

Vi hoppas att eleverna får med sig: hur människan har mjölkat kor genom tiderna, hur mjölken blir till och hur mjölken kan användas.

(Det ena klippet är youtube och det andra är en extern fil som också kan visas om youtube krånglar)