Det sociokulturella perspektivet kopplas till min upplevelse

Det är genom kommunikation och interaktion med andra som individen tillägnar sig kunskap och färdighet (Phillips & Soltis, 2014, s 86) Genom detta  har jag lärt mig ganska mycket med en utmanande kursen. När man plugga på distans, är det svårt att få en lärare som kan direkt svara på frågor. Men genom kommunikation och interaktion med andra kunde man känna bara " aha , det menar så!" Sedan får man kraft att fortsätta. Ibland blev jag förbannad och tänkte ge upp men slutligen försökte jag  anstränga mig själv och frågade ofta i min grupp. För att Vigotskij påstående säger att den närmaste utvecklingszonen är vad man kan prestera under en vuxens ledning eller i samarbete med   kompetente kamrat (Phillips& Soltis, 2014 , s.92; Säljö, 2014 s.305 ) Jag ville gärna når den utvecklingszonen.

Jag utmanade mig själv och ansträngde mig. Detta kunde ta lång tid men slutligen fick jag en Aha-upplevelse. Med den kurs gick jag genom den kognitiva konflikten också där vi tyckte olika om en sak men på slutet kunde vi hitta lösning /balans och jobba vidare.
Nu har vi fått erfarenhet av grupp betydelse och jag anser att vi kommer använda det som var bra vidare under utbildningen. En lärare som coach var väl intressant för mig som lärarstudent  att uppleva hur det kan kännas när man har en utmaning framför sig. 

Genom de länkar kan ni titta på filmer som jag tänker dela med er.

Ni ska få  tröst som lärarestudent när Nottingham förklarar om PISA- mätning och jämförelse av Kina med Sveriges resultatet. Otroligt bra! Gå in och titta på de! Hur känns det efter att ha tittat på filmerna? Lämna gärna kommentar om dina upplevelse.

https://www.youtube.com/watch?v=MSOwov3JE3A
https://www.youtube.com/watch?v=3IMUAOhuO78
Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare (s. 251–309). Stockholm: Natur & kultur.
 

En vanlig dag i klassrummet.

Ett minne från årskurs 5 där eleven utmanas av läraren att själv lösa sitt problem med det verktyg som läraren har angett. Detta påminner om Nottinghams syn på ett visst lärande där läraren försöker utmana eleven till att få ny kunskap genom att själva söka svaret på problemet och därav lära sig något utav det.

 Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & Kultur. 

En seriesstrip från en skolgård.

Den här flickan blev orolig och hade ingen trygghet, på grund av den andra tjej som säger att ofta att hennes hudfärd ser ut som bajs. Lärare fick veta om det men eftersom själva barnet visade inte att hon var ledsen direkt så struntade lärare i den. Men nu fick föräldrar veta om det genom den andra kompis som blev förbannad.  Så här låter det.  Hur skulle ni hantera det?

Klassrummet utomhus

I Läroplanen för grundskolan betonas det att lärarna genom sin undervisning ska utveckla elevernas kunskaper, förståelse, omsorg och respekt gällande naturen och utemiljön. Eftersom läroplanen är tolkningsbar finns det stora möjligheter för lärare att använda olika undervisningsformer för utomhusaktivitet i naturen.

Många friskolor väljer att inrikta sig på utomhuspedagogik och en del av syftet är att eleven får möjligheten att lära sig på olika sätt – hela kroppen är involverad med alla sinnen – och eleverna får verkligheten kopplat till fakta. Det bidrar till en helhetsbild för eleven vilket kan kopplas till Antonovskys ”KASAM”.  Antonovsky menar genom att uppleva förståelse, känna meningsfullhet och begriplighet skapas KASAM, känslan av sammanhang.

Utomhuspedagogiken kan exempelvis kopplas till sociokulturellt perspektiv eftersom det är omgivningen, kommunikationen och sammanhanget som är utgångspunkt för ett lärande. I detta fall konkretiseras omgivningen och blir tydligare för att få mer erfarenhet och kunskaper.

• Hur kan man koppla andra perspektiv till utomhuspedagogik?
• Tror du att naturen är en pedagogisk miljö som främjar fler kunskapsformer och kanske än mer lärande hos elever än i en ”traditionell” kommunal skola – begränsar klassrummet till interaktion?
  
  

Referenser

Brynolf, M., Carlström, I., Svensson, K.-E., & Wersäll, B.-L. (2012). Läraryrkets många ansikten. Stockholm: Liber.

Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.

Ystads Kommun - Vad är utomhuspedagogik? (u.å.). Hämtad 22 december 2016, från http://www.ystad.se/skola/kultur-och-natur/marietorp/vad-ar-utomhuspedagogik/