söndag 8 januari 2017

Klassrummet utomhus

I Läroplanen för grundskolan betonas det att lärarna genom sin undervisning ska utveckla elevernas kunskaper, förståelse, omsorg och respekt gällande naturen och utemiljön. Eftersom läroplanen är tolkningsbar finns det stora möjligheter för lärare att använda olika undervisningsformer för utomhusaktivitet i naturen.

Många friskolor väljer att inrikta sig på utomhuspedagogik och en del av syftet är att eleven får möjligheten att lära sig på olika sätt – hela kroppen är involverad med alla sinnen – och eleverna får verkligheten kopplat till fakta. Det bidrar till en helhetsbild för eleven vilket kan kopplas till Antonovskys ”KASAM”.  Antonovsky menar genom att uppleva förståelse, känna meningsfullhet och begriplighet skapas KASAM, känslan av sammanhang.
Utomhuspedagogiken kan exempelvis kopplas till sociokulturellt perspektiv eftersom det är omgivningen, kommunikationen och sammanhanget som är utgångspunkt för ett lärande. I detta fall konkretiseras omgivningen och blir tydligare för att få mer erfarenhet och kunskaper.
  • Hur kan man koppla andra perspektiv till utomhuspedagogik?
  • Tror du att naturen är en pedagogisk miljö som främjar fler kunskapsformer och kanske än mer lärande hos elever än i en ”traditionell” kommunal skola – begränsar klassrummet till interaktion?

Referenser

Brynolf, M., Carlström, I., Svensson, K.-E., & Wersäll, B.-L. (2012). Läraryrkets många ansikten. Stockholm: Liber.

Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.

Ystads Kommun - Vad är utomhuspedagogik? (u.å.). Hämtad 22 december 2016, från http://www.ystad.se/skola/kultur-och-natur/marietorp/vad-ar-utomhuspedagogik/

3 kommentarer:

  1. Bra inlägg! Jag är förvånad över att KASAM inte kommit på tal tidigare. Jag tror att utomhuspedagogik har både sina för och nackdelar. Å ena sidan tror jag att det kan vara ett sätt att få eleverna mer engagerade, intresserade, motiverade. Å andra sidan tror jag att det kanske kan orsaka fler distraktioner. Som med det mesta tror jag att det är viktigt att hitta en bra balans och att vara uppmärksam på vad som passar just den klassen/gruppen som undervisas för stunden.

    SvaraRadera
  2. Detta är ju min grej! Men du vet väl att jag är en naturnisse av stora mått ;-)

    Jag kommer först att tänka på Deweys "learning by doing" där man får använda sina olika sinnen för att genom praktiska övningar lära sig. Till exempel problem- eller upplevelsebaserat lärande. Utomhusundervisning sker ofta i grupp och då kommer även det sociokulturella perspektivet in. Beroende på vilken ålder barnen är i så kan man koppla Piagets olika stadier till undervisningen. i en f-klass kanske motorikträning är ett viktigt inslag i undervisningen och då är ju möjligheterna stora utomhus. Vill man även dra in Behaviorismen kan man tänka sig att det är lätt att belöna arbete med fri lek en stund...

    Om man tänker utomhusmiljö som skog så finns det forskning som visar att det är lugnande att vara i skogen. Att vara utomhus ger också mer yta att röra sig på och barnen behöver inte gå "på varandra". Sen är det såklart inte alltid det bästa med stora ytor och som Hanna skrev, många saker som distraherar, men i det stora hela tycker jag utomhuspedagogik är att föredra :-)

    SvaraRadera
  3. KASAM har jag upplevt ger det samma för en själv som ledare. Vilket gör det lättare att och tydligare att förmedla/skapa en situation för utveckling. Antonovskys salutogena tänkande som utgår från de resurser du har så skapar det en möjlig skola för alla. Jag använde mig av detta tänket när jag planerade verksamhet på Göteborgs handikappridklubb. Fungerade. Och lite av en dröm vore att få ha skolan i stallet för elever med autism.
    Tror på utomhuspedagogik och ser fram emot min VFU för den skolan har de dragit igång ett skolodlings projekt. I Norge använder man sig i mycket större grad av odling och gårdar i sin skolverksamhet.

    SvaraRadera