Det sociokulturella perspektivet kopplas till min upplevelse

Det är genom kommunikation och interaktion med andra som individen tillägnar sig kunskap och färdighet (Phillips & Soltis, 2014, s 86) Genom detta  har jag lärt mig ganska mycket med en utmanande kursen. När man plugga på distans, är det svårt att få en lärare som kan direkt svara på frågor. Men genom kommunikation och interaktion med andra kunde man känna bara " aha , det menar så!" Sedan får man kraft att fortsätta. Ibland blev jag förbannad och tänkte ge upp men slutligen försökte jag  anstränga mig själv och frågade ofta i min grupp. För att Vigotskij påstående säger att den närmaste utvecklingszonen är vad man kan prestera under en vuxens ledning eller i samarbete med   kompetente kamrat (Phillips& Soltis, 2014 , s.92; Säljö, 2014 s.305 ) Jag ville gärna når den utvecklingszonen.

Jag utmanade mig själv och ansträngde mig. Detta kunde ta lång tid men slutligen fick jag en Aha-upplevelse. Med den kurs gick jag genom den kognitiva konflikten också där vi tyckte olika om en sak men på slutet kunde vi hitta lösning /balans och jobba vidare.
Nu har vi fått erfarenhet av grupp betydelse och jag anser att vi kommer använda det som var bra vidare under utbildningen. En lärare som coach var väl intressant för mig som lärarstudent  att uppleva hur det kan kännas när man har en utmaning framför sig. 

Genom de länkar kan ni titta på filmer som jag tänker dela med er.

Ni ska få  tröst som lärarestudent när Nottingham förklarar om PISA- mätning och jämförelse av Kina med Sveriges resultatet. Otroligt bra! Gå in och titta på de! Hur känns det efter att ha tittat på filmerna? Lämna gärna kommentar om dina upplevelse.

https://www.youtube.com/watch?v=MSOwov3JE3A
https://www.youtube.com/watch?v=3IMUAOhuO78
Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare (s. 251–309). Stockholm: Natur & kultur.
 

En vanlig dag i klassrummet.

Ett minne från årskurs 5 där eleven utmanas av läraren att själv lösa sitt problem med det verktyg som läraren har angett. Detta påminner om Nottinghams syn på ett visst lärande där läraren försöker utmana eleven till att få ny kunskap genom att själva söka svaret på problemet och därav lära sig något utav det.

 Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & Kultur. 

En seriesstrip från en skolgård.

Den här flickan blev orolig och hade ingen trygghet, på grund av den andra tjej som säger att ofta att hennes hudfärd ser ut som bajs. Lärare fick veta om det men eftersom själva barnet visade inte att hon var ledsen direkt så struntade lärare i den. Men nu fick föräldrar veta om det genom den andra kompis som blev förbannad.  Så här låter det.  Hur skulle ni hantera det?

Klassrummet utomhus

I Läroplanen för grundskolan betonas det att lärarna genom sin undervisning ska utveckla elevernas kunskaper, förståelse, omsorg och respekt gällande naturen och utemiljön. Eftersom läroplanen är tolkningsbar finns det stora möjligheter för lärare att använda olika undervisningsformer för utomhusaktivitet i naturen.

Många friskolor väljer att inrikta sig på utomhuspedagogik och en del av syftet är att eleven får möjligheten att lära sig på olika sätt – hela kroppen är involverad med alla sinnen – och eleverna får verkligheten kopplat till fakta. Det bidrar till en helhetsbild för eleven vilket kan kopplas till Antonovskys ”KASAM”.  Antonovsky menar genom att uppleva förståelse, känna meningsfullhet och begriplighet skapas KASAM, känslan av sammanhang.

Utomhuspedagogiken kan exempelvis kopplas till sociokulturellt perspektiv eftersom det är omgivningen, kommunikationen och sammanhanget som är utgångspunkt för ett lärande. I detta fall konkretiseras omgivningen och blir tydligare för att få mer erfarenhet och kunskaper.

• Hur kan man koppla andra perspektiv till utomhuspedagogik?
• Tror du att naturen är en pedagogisk miljö som främjar fler kunskapsformer och kanske än mer lärande hos elever än i en ”traditionell” kommunal skola – begränsar klassrummet till interaktion?
  
  

Referenser

Brynolf, M., Carlström, I., Svensson, K.-E., & Wersäll, B.-L. (2012). Läraryrkets många ansikten. Stockholm: Liber.

Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.

Ystads Kommun - Vad är utomhuspedagogik? (u.å.). Hämtad 22 december 2016, från http://www.ystad.se/skola/kultur-och-natur/marietorp/vad-ar-utomhuspedagogik/

Kartor underlättar lärande

När jag läste om kognitiva strukturer i Perspektiv på lärande (Philipp & Soltis, 2014, s.105-107) och vikten av kopplingar och sammanhang att hänga upp ny information på, gick många tankar tillbaka till min egen skoltid där bristen på det var stor.

För att friska upp ert minne vad gäller en beskrivning  i Perspektiv på lärande (Philipp & Soltis, 2014, s.106) var en av författarna i Canberra i sin ungdom under en längre period. Han undrade varför han alltid kom tillbaka till samma ställe efter en lång tids körande med bil. Han visste inte att huvudgatorna i den staden löper i stora cirklar... Hade han tittat på en karta innan körningen, hade förutsättningarna varit helt annorlunda. Exemplet visar att den som har en ungefärlig uppfattning om hur kartan ser ut har lättare att förstå och lära sig detaljerna. Det är en mycket viktig poäng! För att applicera detta på skolan är det betydelsefullt att ha ett antal grundläggande idéer om ämnet innan det går att tillföra nya kunskaper. Ett meningsfullt sammanhang som det går att relatera det nya till underlättar lärandet. Det är mycket enklare att ta till sig ny information när det finns något att knyta den till! Alltså är det viktigt att som lärare ge eleverna kopplingar och visa på samband till olika saker för att de lättare ska komma ihåg och kunna sortera in sin nya kunskap. 

Min egen erfarenhet från grundskolan är att det har varit väldigt skralt med den typen av kopplingar, samband och meningsfull kontext. Läraren kom oftast in och sa att idag ska vi gå igenom…. och så fanns ingen koppling till annat eller på något sätt en anknytning till ett meningsfullt sammanhang.

Vilka är era upplevelser, har lärarna varit bra på att presentera ämnet och ge kopplingar och sammanhang? Hur ser det ut idag, har det förändrats?

Vad tror ni om betydelsen av detta och vad blir konsekvenserna när man inte kopplar ny information till tidigare kunskaper eller ett för eleverna meningsfullt sammanhang?

Referens:

Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.

Första mattelektionen i sjuan

Minne från min första mattelektion i sjuan. Vi hade rektorn på skolan i matte och han fick oss att se på ämnet på ett nytt sätt genom att utmana oss. Efter att ha läst litteraturen i den här kursen förstår jag att han jobbade med att skapa kognitiva konflikter för att bredda vårt sätt att se på saker och öka möjligheterna till lärande.

Har ni varit med om några kognitiva konflikter ni minns som gjort stort intryck på er?

Vad tror ni att utmanande undervisning kan göra för elevernas motivation och lärande?

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning,

utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur. 

Seriestripp - Ensam är inte alltid stark

Dubbelklicka på bilden för att se den större innan du börjar läsa :-)

Seriestrippen har delvis bakgrund från flera situationer från min skoltid men också från observation på skolgården.

Vilka tankar får ni av serien ?
Om en lärare ser och hör detta - hur borde en lärare agera?



Referenser

Hedlin, M. (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber.

Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.

Luciafirande

Något som är väldigt aktuellt i dessa juletider är luciafirandet i skolorna. Lucia har funnits så länge jag kan minnas men på senare tid har saker och ting uppmärksammats runt luciafirandet.

Diskussionerna som uppstått med mycket publicitet i media är saker som pepparkaksgubbarna och nu ändringar i de traditionella luciasångerna. I detta fall hade skolan ändrat på vissa verser där en koppling till gud var väldigt tydlig och gjort om dessa texter till något mindre antydande till gud. Det blev ramaskri när detta togs upp i diverse media och det mesta var väldigt negativt. Frågorna som blossade upp var framförallt hur detta kunde hända och varför. Detta var något som folk inte kunde förstå men de är också ovetande om vad som står i skollagen och att luciafirandet skedde på skoltid och därmed var en skolaktivitet. Här visar jag 2 paragrafer ur skollagen som kommer förtydliga om just varför denna ändring kan ha gjorts.

6 § Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell (Skollagen, 2010, 1 kap, 6§)

7§ Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke- konfessionell (Skollagen, 2010, 1 kap, 7§). Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt.

Dessa två paragrafer tolkas enligt mig att ingen religion får förespråkas när det kommer till kommunala skolor men för fristående skolor får allt utanför undervisning ha religiösa inslag men det ska vara frivilligt. I och med att dessa paragrafer har funnits ett tag och luciafirandet har varit en del av julen i skolan ganska länge så undrar man varför detta fortfarande firas då barnen samlas i en kyrka och sjunger sånger som innehåller kristen tro. Frågan är då om det luciafirandet fortfarande ses på som en kristen tradition eller om det har blivit mer som en folktradition med kristet inslag. Enligt skollagen ska inte religiösa inslag finnas i kommunala skolor på skoltid så är luciafirandet något som inte borde firas i dagens skola.

Vad tänker ni kring ändrandet av text som skolan gjort rätt eller fel? samt vad anser ni om luciafirandet rent allmänt i skolorna?

Referenser:

Skollagen. (2010). Skollag 2010:800. Hämtad 2016-12-19, från: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag- 2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K6

Bild

https://pixabay.com/sv/lucia-luciakrona-luciah%C3%B6gtid-1502589/

Temadag Mjölkgården åk 5

''Denna temadag kommer handla om mjölken som vi får från kor. Ni kommer få gå runt på 3 stationer i olika grupper. Detta kommer avslutas med att ni får presentera vad ni lärt er för våra kompisar i Kongo och publicera ett blogginlägg.''

Det vi vill uppnå med denna temadag är att belysa om hur kor mjölkas och hur det sedan kan användas. Ämnen som kommer beröras är:

• Historia
• Biologi
• Hemkunskap
• Svenska
• Matematik
• Engelska

Vi hoppas att eleverna får med sig: hur människan har mjölkat kor genom tiderna, hur mjölken blir till och hur mjölken kan användas.

(Det ena klippet är youtube och det andra är en extern fil som också kan visas om youtube krånglar)

Återkopplingens betydelse

Nottingham framhäver vikten av återkoppling genom att hänvisa till forskning som gjorts av bl.a. John Hattie. (Nottingham, 2013, s. 24) Den visar att återkoppling är en av de faktorer som har störst påverkan på resultat och prestationer. Jag tror att det är något av en outnyttjad källa i grundskolan, förmodligen ibland beroende på tidsutrymme men också på grund av okunskap om hur återkoppling bör ges.

Utifrån mina erfarenheter i grundskolan har återkoppling varit något som främst kommit genom betyg i de senare skolåren och någon guldstjärna emellanåt under den tidiga skoltiden. Det har varit prestation som premierats och något som skett i slutet av terminen eller under utvecklingssamtal. Vid prov kollades antal rätt och sen sattes det i bästa fall in i en pärm utan vidare reflektion över de fel som begåtts. Det mesta jag varit med om strider mot de arbetssätt Nottingham beskriver som utvecklande och positiva för eleven, t.ex. handledning för ett livslångt lärande, dialog för reflektioner och lärandestrategier och beröm av ansträngning och handlingar.

Jag fastnade verkligen för tankarna i Nottingham (2013, s.30 - 32) om den formativa bedömningen för att hjälpa eleven göra framsteg och särskilt det om att rätta tillsammans. Där tror jag att det finns mycket att lära både för elev och lärare. Eleven får förklara hur den tänkt och få direktrespons och läraren kan få nya uppslag till att förbättra och utveckla sin undervisning genom större förståelse för hur olika man kan tänka. Klart att det är tidskrävande, men kanske vinsterna väger upp, åtminstone för att göra det emellanåt. Om inte tid finns kan går det kanske åtminstone att skriva kommentarer eller frågor till eleverna kring de fel som gjorts för att de ska få fundera vidare över vad de inte kan och diskutera det med läraren.

Vad är era erfarenheter av återkoppling?

Tror ni att det finns något att förbättra på det här området ute i skolorna?

Vad kan bra återkoppling ge eleverna?

Referenser

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning,

utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.