Svenska
elevers läsförståelse försämras för varje PISA undersökning.
Vem
har inte undgått det?
Det
står i tidskrifter, på nätet, debatter i tv och även i denna
utbildning har det tagits upp otaliga gånger i olika sammanhang.
Vilket
också är angeläget för oss som studerande men även för vår
framtida yrkesroll som lärare att spekulera kring, vad orsakerna
beror på och vad för lösningar som är möjliga.
I specialpedagogisk verksamhet, nämns det att läsförmågan skiljer sig beroende på hur den nationella nivån är, att beroende på hemförhållandena kan elever ha olika förutsättningar. Exempelvis föräldrars utbildning, antal böcker i hemmet och även inkomsten kan ha betydelse för barn i behov av särskilt stöd. I den specialpedagogiska undervisningen är det viktigt att en lärare riktar sin uppmärksamhet mot att förklara centrala begrepp, textens sammanhang och innehåll samt de grundläggande skriftspråkliga principerna. Läsförmågan består av just detta med språkförståelse men också avkodning. Liknande tankar tas även upp i det kognitiva perspektivet och faktum är att om eleverna saknar de grundläggande målen i läsförståelse är det svårt för eleverna att kunna tillägna sig andra kunskaper nämns också.
Människan fungerar ofta med att använda sig utav försvarsmekanismer vilket jag kopplar till vad eller vem som skapat försämringen av läsförståelse, kanske rationaliserar eller förnekar man att det är skolans problem till politikernas fel. En parallell med vårt digitaliserade samhälle och Vygotskijs tankar är att om vi inte lever i ett samhälle/kultur där man inte behöver lära sig att läsa, då lär man sig inte det heller. Det har varit på tal om att vårt digitaliserade samhälle faktiskt är en del av problemet.
Istället för att vårdnadshavare läser en bok för barnen (Vygotskij förespråkar samspel) kanske barnen istället får varva ner till surfplattan eller tv:n, är det samma typ av inlärning att spela spel, se på tv, höra på ljudbok som att höra och se en berättelse från en bok?
I specialpedagogisk verksamhet, nämns det att läsförmågan skiljer sig beroende på hur den nationella nivån är, att beroende på hemförhållandena kan elever ha olika förutsättningar. Exempelvis föräldrars utbildning, antal böcker i hemmet och även inkomsten kan ha betydelse för barn i behov av särskilt stöd. I den specialpedagogiska undervisningen är det viktigt att en lärare riktar sin uppmärksamhet mot att förklara centrala begrepp, textens sammanhang och innehåll samt de grundläggande skriftspråkliga principerna. Läsförmågan består av just detta med språkförståelse men också avkodning. Liknande tankar tas även upp i det kognitiva perspektivet och faktum är att om eleverna saknar de grundläggande målen i läsförståelse är det svårt för eleverna att kunna tillägna sig andra kunskaper nämns också.
Människan fungerar ofta med att använda sig utav försvarsmekanismer vilket jag kopplar till vad eller vem som skapat försämringen av läsförståelse, kanske rationaliserar eller förnekar man att det är skolans problem till politikernas fel. En parallell med vårt digitaliserade samhälle och Vygotskijs tankar är att om vi inte lever i ett samhälle/kultur där man inte behöver lära sig att läsa, då lär man sig inte det heller. Det har varit på tal om att vårt digitaliserade samhälle faktiskt är en del av problemet.
Istället för att vårdnadshavare läser en bok för barnen (Vygotskij förespråkar samspel) kanske barnen istället får varva ner till surfplattan eller tv:n, är det samma typ av inlärning att spela spel, se på tv, höra på ljudbok som att höra och se en berättelse från en bok?
Scanna in Qr-koden med din smartphone för att
komma till ett klipp på Youtube om lässtrategier
Referenser:
Eriksson-Gustavsson, A., Göransson, K. & Nilholm, C. (red.) (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. (3., rev. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Phillips, D.C. & Soltis, J.F. (2014). Perspektiv på lärande. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bild:
Hämtad 2016-12-05,
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1003695&site=ehost-live
Video: Hämtad 2016-12-05,
https://www.youtube.com/watch?v=_pqTBoaVkg4
Video: Hämtad 2016-12-05,
https://www.youtube.com/watch?v=_pqTBoaVkg4
Intressant ämne du tar upp här. Extra uppmärksammat i dessa dagar då den nya PISA-rapporten presenteras idag kl 11. Min tanke kring detta är att föräldrar/vuxna idag inte har ”tid” att läsa för sina barn. Sen tror jag att det ligger mycket i hur det var när man var liten själv.
SvaraRaderaSurfplattor och TV har idag blivit allt vanligare vid barnens nattning. Föräldrar får ”egentid” när barnen varvar ner/somnar framför en film eller plattan. Mina barn ser på film fredagar och lördagar men då i syftet att ha mystid med familjen. Då sitter vi allihop. Men det är inget man sätter igång med tanken ”då kan ni somna till detta”.
Jag har alltid läst för mina barn och jag ser skillnaden när vi möter barn som inte är lästa för eller själva läser böcker. Det är skillnad i ordförrådet. Min personliga tanke kring detta är att p g a bristande ordförråd tar man till andra ord istället och dessa är svordomar vilket jag tycker är fruktansvärt. Finns inget fulare än att höra en svordom komma över läpparna på en 4:åring t.ex.
Sen som du tar upp, Vygotskijs vurmande för samspel, det är så viktigt anser även jag. Prata, reflektera, analysera, tolka tillsammans med era barn. Det vinner alla på. Det är så spännande att höra barnen spekulera och fundera.
Beträffande de frågor du avslutar inlägget med, jag tror att digitaliseringen är en stor bov i dramat vad gäller försämringen av läsförståelsen men även föräldrars/vuxnas ”tidsbrist. Det vi som framtida lärare kan göra i detta är att jobba mycket med att förstå ords betydelse i en text. Redan i tidiga år börja analyserar och reflektera över texter som läses. I klassrummet också våga tänka utanför ramarna och låta eleverna styra diskussionerna.
Tack för ett bra inlägg.
Läste Pisa undersökningen och Svenska elevers kunskap har ökat! Det är i läsförståelse som den största upphämtningen har gjorts och det är framförallt är det lågpresterande elever som höjt sig i läsning. Jätteroligt att det gått bättre men tyvärr har klyftorna växt mellan elever från sociekonomiskt starka respektive svaga hem.
SvaraRaderatack för kommentar. Ja visst stämmer det att den ökat med de nya siffrorna från idag, men vad är det som gjort ökningen? 😃
RaderaAktuellt ämne du tar upp. Hemma hos oss läser vi för barnen varje kväll, med undantag ibland på helger, eftersom det vi tycker att det är en mysig stund med barnen. Vid läsning ges tillfälle att att prata om känslor och hur vi beter oss mot varandra som kan utvecklas till att barnen blir bättre på att förstå sig själva och andra. Som tidigare nämns men ack så viktigt, ordförrådet förbättras och barnets språk utvecklas. För att återgå till dina frågor.
SvaraRaderaFörsämringen med läsförståelsen tror jag har med okunskapen hos föräldrar att göra. Eftersom det är en viktig del i barnets utveckling att föräldrar börjar läsa för barnet i tidig ålder.
Som lärare tror jag att det är viktigt att diskutera texter eleverna eller läraren läst och ta upp de frågor som fångar elevernas nyfikenhet. För att göra eleverna mer motiverade och tycka att det är kul. Tack för ett bra inlägg.
Försämringen med läsförståelsen kan inte läggas bara på lärare, jag håller med om det, utan man skulle tänka på mycket annat omkring. Det visar sig som att föräldrar har inte tid för att kunna hjälpa sina barn och allt detta ansvar ligger på lärare. Men det som vi föräldrar måste tänka på är att skolan och hemmet ska sammarbeta för att barnen ska kunna lyckas med studierna.
SvaraRaderaJag kan tänka också på att tryckta böcker är inte trendiga för den nya generation på grund av den tekniska utvecklingen som vi har. De väljer att sitta vid dator, TV, mobil m.m i stället för att läsa böcker.
För att få upp detta skulle jag rekommenderar att lärare gör sin del och föräldrar sin. Om de två säger samma sak kan det blir lite bättre. Men nu finns det mycket satsning på olika skolor såsom läslyftet. Med detta kan lärare lyckas klara denna utmaning, eftersom även de som inte har utbildade föräldrar
eller föräldrar är så upptagna kan få den chans när detta organiseras på skolan.
Ett bra inlägg Isabelle med Qr-koden. Vad mycket vi ska kunna om teknik tack vare kursen! intressant vad?
Nya tekniker utvecklar många föräldrar använda med mobiltelefon och surfplattar i ställe för böcker. Många föräldrar gör är att öppna Youtube clip för sina barn innan de skulle lägga sig. Tvärtom om föräldrar tillsamman med barnen läser saga till samman och låter barnen fantisera sig fram, på så sätt kommer barnen att utveckla sina läsförståelse mer. Jag tycker föräldrar är viktig del av barnet utveckling gång inte bara skolan.
SvaraRaderaSom barn/skolbibliotekarie arbetade jag ständigt med detta, att lyfta fram barns läsning, både för barn, föräldrar och lärare. Det sägs att en 17-åring som läst mycket har ett ordförråd på 50 000 - 70 000 ord, medan en 17-åring som inte läst har ett ordförråd på 15 000 - 17 000 ord. Det är stor skillnad.
SvaraRaderaBarn verkar inte komma in i den där "bokslukaråldern" längre, som var så omtalad förr. Nog för att det alltid funnits barn som föredragit att göra något annat än att läsa, eller som haft hinder av olika slag vilket gjort läsningen till något obehagligt. Men jag har upplevt att det är på tok för många elever som jag, tillsammans med lärare, i princip tvingat på böcker. Jag har försökt hitta den "rätta" boken, vilket ibland kan vara nyckeln till läslust, men med många barn är det svårt. Ingen bok är intressant. Det finns hos barnen ibland ingen nyfikenhet, inget tålamod (den ska vara bra efter två sidor, annars får det vara), inget förtroende för vuxnas rekommendationer.
Jag tror det är flera faktorer som påverkar barns läslust och läsförståelse. Dels har vi detta med konkurrensen från det digitala. Är föräldrarna själva inga läsare är litteratur inte det första de tänker på för barnen. Det finns förmodligen en okunskap hos vissa föräldrar om vikten av att tillägna sig texter av olika slag. Stress i vardagen gör kanske att de inte prioriterar samvaron med sina barn i form av gemensam högläsning. Det är dumt. Som andra skriver så är det ju ett fantastiskt tillfälle att få umgås med sitt barn, och samtidigt lära dem något. Man ska heller inte sluta läsa för sitt barn bara för att det lärt sig läsa själv. De behöver fortfarande möjligheten att diskutera innehåll och ord, utmanas, höra någon mer van läsares uttal, betoning och satsmelodi. Varför inte ha en kväll i veckan då hela familjen samlas kring en bok? Varför inte lyssna på en ljudbok tillsammans under längre bilresor?
Jag är heller inte säker på att alla lärare alltid förstått vikten av vad man läser, på vilket sätt, hur man samtalar om det man läst, hur man kan använda sig av läsning och skrivande. En sak jag förvånades över som bibliotekarie var att lärarna ofta valde högläsningsböcker utifrån vad eleverna önskade alternativt något lättsmält och fullständigt meningslöst, som om högläsning enbart sågs som underhållning. Förstå mig rätt, högläsning ska vara underhållning också, men inte enbart. Ofta var elevernas önskemål exakt de samma som de själva kunde tänka sig att läsa. Var ligger utmaningen i det?
Här hade läraren en chans att dels inviga eleverna i sådan litteratur de själva inte hittar till eller ratar (väcka nyfikenhet, öppna dörrar), dels på en nivå högre än vad de själva förmår läsa (utmaning både språkligt och intellektuellt), dels låta eleverna ta del av äldre litteratur, vårt kulturarv, kanske något som anknyter till ett annat skolämne (historia, samhällskunskap...). I högläsningen ingår att förklara och diskutera det man läser, före, under och efter. Varför inte slå och läsa högt ur uppslagsverk? Facklitteraturen glöms ofta bort, men kräver en annan typ av läsning, en annan läsförståelse. Ja, det finns så mycket att välja på som barnen inte känner till och aldrig kommer att fråga efter. Min roll som lärare är att visa dem detta.
Tips jag ska ge föräldrar i adventstid: Gå till biblioteket och låna 24 fina bilderböcker, gärna i stigande svårighetsgrad, alt. en bok med 24 kapitel. Tänd ett ljus, värm lite glögg och tillbringa kvällen med att packa in böckerna i paket, kanske med numrering. Lägg paketen i en säck eller på annat lämpligt ställe. Nu har du skapat en läs- och mysfrämjande julkalender.
http://www.gavle.se/PageFiles/116038/Spelar%20läsning%20någon%20roll.pdf
http://www.dn.se/debatt/elevers-ovana-vid-informativ-text-kan-forklara-pisa-raset/
http://www.rabensjogren.se/Alfabetiskt/L/Charlotta-Lannebo/
https://kit.se/2016/11/30/69406/hon-har-hittat-nyckeln-till-barnens-laslust/
https://kit.se/2016/11/29/68087/det-ar-alla-vuxnas-skyldighet-att-lasa-for-barn/
SvaraRaderaTror att detta med läsförståelse är känsligt med vissa föräldrar. Det orkar kanske inte lägga ner tiden på kvällen att läsa en bok för sina barn, eller att föräldrar inte själva läser så att föräldrar inte ger detta intresse vidare till barnen. Sen är frågan hur mycket läsläxa skall en elev ha? har erfarenheten av ett barn som har koncentration svårigheter, han har läsläxa varje dag för att lära sig läsa. Han har troligtvisst dyslexi med vilket gör det svårt för honom. Föräldrarna där jobbar sent och han har två små syskon som också skall hinnas med. Samtidigt förstår man också som framtida lärare att det är faktiskt föräldrarnas delansvar. Men det är svårt för det känns som att det inte fick några rätta svar.
SvaraRadera