onsdag 14 december 2016

Återkopplingens betydelse




Nottingham framhäver vikten av återkoppling genom att hänvisa till forskning som gjorts av bl.a. John Hattie. (Nottingham, 2013, s. 24) Den visar att återkoppling är en av de faktorer som har störst påverkan på resultat och prestationer. Jag tror att det är något av en outnyttjad källa i grundskolan, förmodligen ibland beroende på tidsutrymme men också på grund av okunskap om hur återkoppling bör ges.
Utifrån mina erfarenheter i grundskolan har återkoppling varit något som främst kommit genom betyg i de senare skolåren och någon guldstjärna emellanåt under den tidiga skoltiden. Det har varit prestation som premierats och något som skett i slutet av terminen eller under utvecklingssamtal. Vid prov kollades antal rätt och sen sattes det i bästa fall in i en pärm utan vidare reflektion över de fel som begåtts. Det mesta jag varit med om strider mot de arbetssätt Nottingham beskriver som utvecklande och positiva för eleven, t.ex. handledning för ett livslångt lärande, dialog för reflektioner och lärandestrategier och beröm av ansträngning och handlingar.
Jag fastnade verkligen för tankarna i Nottingham (2013, s.30 - 32) om den formativa bedömningen för att hjälpa eleven göra framsteg och särskilt det om att rätta tillsammans. Där tror jag att det finns mycket att lära både för elev och lärare. Eleven får förklara hur den tänkt och få direktrespons och läraren kan få nya uppslag till att förbättra och utveckla sin undervisning genom större förståelse för hur olika man kan tänka. Klart att det är tidskrävande, men kanske vinsterna väger upp, åtminstone för att göra det emellanåt. Om inte tid finns kan går det kanske åtminstone att skriva kommentarer eller frågor till eleverna kring de fel som gjorts för att de ska få fundera vidare över vad de inte kan och diskutera det med läraren.

Vad är era erfarenheter av återkoppling?
Tror ni att det finns något att förbättra på det här området ute i skolorna?
Vad kan bra återkoppling ge eleverna?



Referenser

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning,

utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.

12 kommentarer:

  1. Mina erfarenheter från skolan liknar dina, jag har inte reflekterat över det på det här sättet tidigare men när du sätter ord på det blir det väldigt tydligt. Tydligt hur jag inte fick lära av mina misstag eller fick någon form av konstruktiv kritik för att komma vidare, det var helt enkelt rätt eller fel. Jag tror och hoppas att skolorna redan har kommit en bit på vägen mot att förändra sitt sätt att ge feedback. Jag hoppas att fler ger muntlig feedback av två anledningar, ett för att läraren ska kunna göra en rättvis bedömning men även för att eleverna ska ges möjlighet att förklara sina tankar genom att berätta muntligt och inte enbart skriftligt. Ibland har man en sämre dag, man får skrivkramp eller helt enkelt inte kan sätta orden på pappret fast man vet svaret, formuleringen blir otydlig och där känner jag att många elever och lärare skulle vinna på en muntlig feedback. Kanske skulle man som lärare dela ut de rättade proven en och en med en kort muntlig feedback avskilt från de andra kamraterna? Kanske skulle det öka motivationen hos eleverna och då även deras vilja att lära.

    SvaraRadera
  2. Min egen erfarenhet av åter koppling som jag kom i kontakt med ordentligt var för 1 år sedan då jag läste matte 2b, tack vare att den lärare jag hade då gjorde återkoppling och satt med mig så såg hon att jag behövde hjälp. Jag behövde mer stöd än de vanliga lektions timmarna. Tack vare hennes återkoppling så fick jag möjlighet att få utveckla mina matematiska kunskaper och jag är otroligt glad att det lede till ett betyg i matte 2b som sedan ledde mig in på en utbildning som kommer gör att jag kan få ett jobb där jag trivas och framför allt få hjälpa elever tidigt med utmaningar som sker varje dag i skolan. Det saknar jag nu när man läser på Universitetet så känns det så tungt att man inte kan få återkoppling på ett arbete man jobbar med, som tur är så har jag många med studenter som är väldigt duktiga på att ge återkoppling, jag själv ska jobba på att ge det till mina med studenter :).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad roligt att höra att bra återkoppling gett dig fina möjligheter! Kamratåterkoppling tror jag också mycket på, bara att se på oss själva nu med PM respons, så nyttigt!

      Radera
  3. Jag tror att jag fick mer återkoppling än vad jag insåg när jag var yngre. Dom små samtalen om hur det kändes, vad som var lätt/svårt och om det var något som jag ville öva lite extra på. Nu i efterhand kan jag se mycket återkoppling och utmaning när jag tänker tillbaka.
    Bra återkoppling kan nog ge otroligt mycket till eleverna, kanske extra mycket till dom som inte har så lätt för skolan, då man kan bli mer införstådd på -vad kan jag och -vad måste jag träna på. Och för att förstå syftet med uppgiften i fråga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. När du säger kanske särskilt de som inte har det så lätt tänker jag också, vilket jag inte tänkte på tidigare, att det är lika viktigt för de som har lätt för skolan att få återkoppling. Har man alla rätt hela tiden kanske det behövs återkoppling i form av samtal kring vad man skulle vilja/kunna träna på mer och utmanas i. På så vis kan man de eleverna också utvecklas ännu lite mer.

      Radera
  4. Jag tror att återkoppling är jätteviktigt. Hur ska eleverna annars kunna förbättra sina resultat eller arbeta på ett mer effektivt sätt om de inte får återkoppling på vad de gjort fel eller varför de räknat fel när de t.ex gjort ett matteprov. Jag tror också att det är av stor betydelse att även föräldrarna får ta del i återkopplingen, genom bl.a utvecklingssamtal och dylikt. Lärare i skolan kan inte bära hela ansvaret för elevernas fostran och kunskapsmål, men med gott samarbete med föräldrar så tror jag vi kan komma långt i att säkerställa att alla barn når de kunskapsmål som är satta. Här kan återkoppling spela en viktig roll.

    SvaraRadera
  5. Jag håller med om mycket av det du nämt kring återkoppling i skolan. Nottinghams modell för reflektion där lärare och elev rättar tillsammans var även något som jag själv fastnade för. där får man in så många delar av reflektionen på en och samma gång. Dessutom ger det en möjlighet för eleven att förklara hur hen tänkte i lösningen av en uppgift, dialogen mellan lärare och elev skapar även goda förutsättningar för deras framtida relation i klassrummet och större förståelse åt båda håll. När jag tänker tillbaks på min skoltid kan jag inte minnas att jag fick någon vidare återkoppling, annat än på utvecklingssamtal. Men i de situationer jag fick återkoppling och reflektion förstod jag nog arid syftet med det, vilket gjorde att reflektionen blev ganska meningslös och ineffektiv. Verkligen något som är viktigt att ta med sig som framtida lärare!

    SvaraRadera
  6. Återkoppling, reflektion, feedback ja allt det där ser jag personligen bara som positiva inslag i undervisningen. Jag fastnade otroligt mycket för Nottinghams bok. Var så otroligt mycket i hans sätt att arbeta, tips och vägledning som sa hur en lärare borde arbeta. Mina egna erfarenheter av just dessa sätt är obefintliga. Precis som tidigare nämnt så var det först på vuxenutbildningen som jag stötte på detta.
    Nu när jag går med mina egna små parvlar, som går på olika skolor så ser man verkligen skillnad i arbetssätt. Detta skiljer sig även otroligt mycket i samma skola.
    Nu (gjordes även innan men blev ännu mer uppenbart nu) ser man verkligen vilken positiv inverkan reflektion, misstag, återkoppling osv har i lärandet. För självkänsla, självförtroende och kunskapsutveckling. Tror att skolorna kan bli bättre på detta helt klart. Tack för en intressant text.

    SvaraRadera
  7. Jag önskar att jag hade fått betydligt bättre återkoppling under mina år på gymnasiet, främst. Där, precis som Nottingham menade var någonting negativt, fick jag ett betyg på mina prestationer och därmed ett bristande intresse från min sida. Speciellt de gånger det gått dåligt och jag ansåg uppgiften vara svår, då var det aldrig någon som lyfte upp mig eller visade mig, vägledde mig eller pushade mig. Det beskyller jag absolut inte bara lärarna för, det var också min brist på motivation som spelade in. Men såhär i efterhand önskar jag såklart att återkopplingen och intresset från min sida hade varit högre, då hade jag varit utbildad lärare till våren då åren på Komvux varit färre för mig.

    SvaraRadera
  8. Hej!
    Håller med dig, tror att det finns stora förbättringsmöjligheter inom återkopplingsområdet.
    Fick ett tips hur man kan rätta matteböcker formativt. Istället för att markera vilka tal som är fel, skriver man att på denna sida har du 2 fel. Så får eleven själv försöka hitta felen.
    Eleven blir då mer aktiv och lär förhoppningsvis av sina misstag.

    SvaraRadera
  9. Jag tycker som du att Nottinghams tankar kring detta är väl värda att beakta. Min spontana reaktion när jag läste detta avsnitt i hans bok var dock att vilken lärare idag har den tiden... Men det förslag du ger om att skriva utförliga kommentarer är en bra medelväg. Men då kommer man in på det problem som Nottingham beskriver att en elev som ser sitt resultat/betyg inte läser kommentarerna...

    SvaraRadera